Femte boken i Grottbjörnens folk - Nionde grottan

Utkom 2002

I början av den femte boken anländer Jondalar och Ayla till Zelandonis Nionde grotta - Jondalars hem. Boken igenom får man följa Ayla när hon finner sig till rätta bland medlemmarna av Nionde grottan och Jondalars familj. Hans mamma Marthona är den forne ledaren och hans bror Joharran den nuvarande. Man får följa familjens kamp för att säkerställa Aylas höga status. Ayla utsätts för diverse spratt och hån för att hon är den hon är men hon uppskattas också för den är hon är, för sina kunskaper, erfarenheter, egenskaper och egenheter.

När Ayla och Jondalar kommer nerför glaciären och nått Jondalars älskade hem upptäcker hon att hon är gravid och ganska snart blir Winnie dräktig efter att hon och Löparen har sprungit iväg en natt med en förbipasserande hjord. Winnie betäcktes av ledarhingsten och Löparen försökte göra sitt bästa för att skydda sin mor och riskerade att hamna i bråk med hingsten, men som tur var dök människorna upp i tid...
Under berättelsens gång föder Winnie sitt föl, Grå, och Ayla sin dotter Jonayla och i slutet inser även Ayla att hon inte längre kan förneka sitt kall in i Zelandonia (andlige ledare, helare, shamaner).

Det är en fröjd att läsa hur väl mottagen Ayla blir hos Zelandoni och eftersom att man nu har följt henne i fyra tidigare böcker - sen hon var fem år gammal - så känner man med henne när hon inte förstår de nya sederna och bruken och när hon blir rörd av människors vänliga handlingar. Stundtals känns Ayla lite naiv och jag måste faktiskt påminna mig själv om att hon är uppfostrad bland Klanmänniskorna. Utöver första boken så förkommer Klanmänniskorna sällan i serien och ofast när de nämns är det i samband med att Ayla minns medicinska bruk eller hur illa behandlad hon blev av ledarens son Broud, så det är inte så konstigt att även jag ibland förvånas av Aylas reaktioner och ageranden.

Boken lämnar mig med en önskan om att få se Jonayla växa upp tillsammans med Grå.

/Milla