Ondskans tecken, Del två i Jarastavens vandring - av Saga Borg

Jarastavens vandring är en serie i nio delar, som egentligen är en serie på tre tilogier. Den andra delen som jag nu har läst ut utgavs år 2001, och den sista delen som heter Tertors vrede kom ut 2008. "Saga Borg" är inte en författare utan ett psudonym för tre författare som skrivit böckerna tillsammans: Diane Alfredhsson, Carola Jonsson och Jesper Svensson. De kallar Jarastavens vandring för en "Historisk kvinnoserie i Margit Sandemos och Jean Auels anda".

I den här boken drabbar Siris förbannelse Bäckakors män så att endast ett fåtal överlever. Det tar allt Siri har att leda byns kvinnor och barn, trälar och överlevande män till en ny plats att sätta bo - Gläntarp. Det är Ional, Siris hemlige älskare, som leder de till platsen där deras nya by ska komma att ligga.

Vi får följa Gläntarps uppbyggnad under senhösten efter att de lämnat Bäckakors som nu är i ondskans våld, sen får vi följa byn och alla byborna under vintern och våren. Under vintern föder alla de havande kvinnorna, inklusive Siri, sina barn - men om ni vill veta ifall hennes dotter är Vidars (Bäckakors hövding) eller Ionals så får ni läsa boken eller fråga mig. En av de första sakerna Siri gjorde när den nya byn hade fått sitt namn var inte att välja ny Hövding, utan att fria alla trälar. Men trots detta tilltag har byn alldeles för få män i förhållande till kvinnor, så under den tidiga våren ger sig Leif av till sin barndomsby...
Siri är nu långt ifrån kunskapens Träd och Ön och hon befarar att hon aldrig ska få vandra Andarnas väg. Grinas nyfunna makt ökar och hon försöker i lönndom att skada Gläntarpsborna, men det är en tredje Völva som finner Siri och ger henne kunskap hon aldrig ska glömma.

Den här boken kunde jag knappt lägga ner, vilket är jobbigt när man har mindre tid att läsa än tidigare. Jag ska gå och lägga mig alldeles snart, jag ser så fram emot att börja läsa del tre och det är vid läggdags som jag har tid att läsa numera...

/Milla