Då var andra träffen med Drömbokcirkeln över. Efter att ha upptäckt att caféet var stängt (fast det står att det borde vara öppet) så tog vi en promenad till närmaste park. Solen sken på oss medan vi stod mellan minigolfare och korpenspelare och diskuterade Paulo Coelhos bok Otrohet.
Jag verkligen avskydde den här boken medan jag läste den, men den passade verkligen i en bokcirkel. Vi pratade på i två timmar utan att behöva kolla på "stödfrågorna" en enda gång!
Det var så himla intressant att nästan få läsa om boken genom att diskutera den med andra människor. Samtalet gjorde det verkligen värt mödan det tog att ta sig igenom hela boken. Och än en gång har jag lärt mig så himla mycket om mig själv.